Undvik att falla offer för ID-kapning

Spyware

Webben är briljant men det är samtidigt det forum där människor löper som störst risk att få sina identiteter stulna. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett oerhört finurligt sätt, alldeles i tystnad, utan att du märker när det händer. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord och bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen såsom Blocket, Tradera alternativt eBay. ID-kapning är ett väldigt allvarligt brott som ofta innebär svåra följder för offret.

I boken förekommer en mer komplett och bra checklista. Kapningsboken finns tillgänglig för lån som e-bok i biblioteken samt kan införskaffas på allt-fraktfritt. Klicka på bilden för mer data.
Klicka här för ytterligare info

För att skydda sig mot Spyware finns en uppsjö olika antivirusskydd samt antispywareprogram att installera – med enormt annorlunda kvalitet, pris och effektivitet förstås.

E-mail/Phishing

Många fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga information till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde genom telefon under 60- och 70-talen, det görs med full tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen släkting i Nigeria har dött och testamenterat hela sin förmögenhet till just DIG och att du blott är ett kliv från att erhålla samtliga dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna typ av bedrägeri startade där, men nuförtiden så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och människor har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – enormt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på snabbt svar, inloggning alternativt annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Ofta hotas man med konsekvenser som nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som därpå används av ID-kaparna för olika ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man då och då av bedragare som ofta föreslår gynnsamma investeringar. Stundvis kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – ofta baseras det på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets förtroende varpå personlig information delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som människor i jakt på kärlek. Människor som ansluter sig till dejtingforum med en önskan om att hitta en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert olika, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, eller så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En person som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, tyvärr, ett enkelt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för extremt låga priser. För att handla måste man uppge sin personliga information samt kreditkortsuppgifter eller Paypalsuppgifter,som i sin tur därnäst stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara alternativt tjänst finns självfallet inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så lätt får man tag på dina uppgifter

Somliga uppgifter om dig lämnar du själv ut, genom diverse sajter samt forum som finns öppna för alla och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter enbart finns tillgängliga för dem som du ger tillåtelse. Det finns dock även ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du kanske själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) och eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett absolut minimum.