Dikväveoxid används i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en korsning av kväve samt syre. Ett annat nickname för dikväveoxid som flera absolut känner till, är lustgas samt det är ej en brännbar gas.

Dikväveoxid alternativt luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året före.

Dikväveoxid innehar ett enormt användningsområde, som bland andra i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden nyttjas den också i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i olika kök samt bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som blandar grädden i en burk till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund samt botten, en pratisk produkt som nyttjas för att fixa vispad grädde till diverse, såsom bakelser samt i matlagning. Det är flertal annorlunda produkter som kan används för att vispa grädden som man behöver, bland annat finns en handvisp alternativt elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.

En gräddsifon kan snabbt få din grädde att bliva luftig, men den kan också lagra din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Man behöver aldrig mer gå igenom att den grädde man just vispat med t. ex. en elvisp i en skål, blir tunn och torr.

Gräddsifoner består av en sifon, handtag samt lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när du önskar vispa grädde, lägger du främst in grädden i sifonen, själva behållaren. Därnäst skruvar du på en av dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det bara att trycka på handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu är grädden att anlända ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bliva lätt absolut som grädde skall vara.

Grädden är nu vispad samt kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en fastlagsbulle. Grädde kan begagnas i olika områden, som i kaffe och varm choklad koppar, men även i matlagning och bakning. Grädden används mestadels som en perfekt garnering på pajer.

Det är även flertal som innefattar grädde i sin GI mat recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland andra i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det flesta utav grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den inte ska skikta sig. Detta innefattar bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den ej homogeniseras. Att den inte ska homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde innehar stora fettdroppar som innehar kapaciteten att binda luft till en stark skum, när man blandar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp alternativt med en gräddsifon och en patron som har dikväveoxid.

Det är flera sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden innehar en fetthalt på 40 %, men det är även de som har lägre. Bland annat är t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % allmän.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som har dikväveoxid.